|
|
INLEDNING
"Det är inte bara i byggnadstekniskt avseende, som
Folkets Hus och Folkets Parkanläggningarna i våra
bygder det senaste tiotalet år genomgått en betydelsefull
standardförbättring. Från att ursprungligen ha
varit rena sammanträdeslokaler och plats för en del
enkla nöjen, har Folkets hus i allra största utsträckning
blivit värdefulla kulturhärdar..." Sålunda
skriver bl. a. en medarbetare i Smålandsposten, Växjö,
efter ett besök i Norrhult i februari anno 1948 efter att
ha bekantat sig med det småländska industrisamhällets
Folkets Hus samt ha fått kastat en blick i dess Gästbok,
vari en lång rad skådespelare, teater- och konsertledare
gjort sina minnesanteckningar och tecknat sina namn. Att medarbetaren
dessutom blev i tillfälle att i en fullsatt Folkets Hus-sal
få lyssna till en symfonikonsert av Hälsingborgs radioorkester
kunde ju knappast minska hans goda intryck, utan gjorde honom
i stället glad och tacksam, om man får tro hans egna
ord. Det kan inom parentes nämnas att Norrhult blev den
första plats som fick bjuda sin publik på det förnämliga
inslaget av symfonikonserter i länets Folkets Hus - ett
initiativ som kommer från direktör Karl Kilbom i Folkets
Hus Riksorganisation.
Dubbelt glädjande är allt detta,
då man tar i bemärkande att Föreningen Folkets
Hus i Norrhult i år firar 4o-årsjubileum,
ty den 20 april innevarande år är det precis 40 år
sedan det vid ett konstituerande möte med ett 20-tal intresserade
arbetare i Norrhult enhälligt beslöts att bilda byggnadsföreningen
med namnet Folkets Hus, vilket namn år 1941 ändrades
till Folkets Hus och Park.
Det är i första hand som ett litet ringa tack till
alla dem, män och kvinnor, som nedlagt ett oersättligt
arbete fullt av ljus optimism och äktsmåländsk
envishet för att skaffa Norrhult en "träffpunkt"
till nytta och nöje för samhällets hela befolkning
som denna lilla jubileumsskrift kommit till.
Tyvärr har i dess återblick endast kunnat givas en
ringa erkänsla åt alla dem, som ägnat tid och
arbete i Folkets Hus och Parks tjänst. Må de ej glömmas
bort av den svenska arbetarrörelsens hävdatecknare,
ty de tillhörde och tillhöra alla den skara av svenska
arbetare, som aldrig saknat vare sig mod eller självförtroende
och som alltid med ljus optimism infogat sig i ledet bakom standaret
med texten FRIHET- JÄMLIKHET - BRODERSKAP.
Framtiden är vår lyder deras motto som nu äro verksamma i Norrhultsföreningen,
och för dem passar alltjämt den prolog avarbetarskalden
K. J. Gabrielsson, som skrevs för en av Folkets Husstyrelsen
i Stockholm anordnad jättekonsert i Musikaliska Akademien,
och vars första strof här nedan citeras:
Vi bygga i glädje, vi bygga i sorg,
vi bygga för framtida lycka.
Vi resa i höjden ett fäste, en borg
mot allt, som vill släktet förtrycka.
Att enighet trygga
vi bygga, vi bygga. |
|